Hållbar energi

Hållbar energi.

EU:s mål är att 20 procent av all energi som konsumeras av medlemsstaterna ska vara förnybar år 2020. För att detta ska uppnås beräknas att minst 34 procent av elenergin måste komma från förnybara källor och att minst 40 procent av detta måste komma från vindkraft. EU har ålagt Sverige att minst 49 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnybara källor. Den svenska regeringen höjde detta till 50 procent. För att nå målet har regeringen formulerat en handlingsplan för förnybar energi.

Vindkraft ur ett hållbarhetsperspektiv:

  1. Miljöpåverkan gällande tillverkning och drift av vindkraftverk
  2. Olika kraftslag och deras miljöpåverkan.
  3. Arbetstillfällen
  4. Konkurrenskraftiga elpriser

Miljöpåverkan gällande tillverkning och drift av vindkraftverk

Livscykelanalyser är värdefulla vid etablering och drift av vindkraftverk. Genom att analysera processen från byggande till skrotning erhålls kunskap om hur olika effekter, som till exempel miljöpåverkan, fördelas på de olika faserna. Från dessa resultat kan sedan utläsas vilka åtgärder som är mest effektiva.

Sammanfattning från livscykelanalys:

  • Vindkraft är en förnybar energikälla som genererar låga utsläpp under sin livscykel.
  • Tillverkning av stål, betong och komposit vid byggandet av kraftverken står för största delen av växtgasutsläppen.
  • Framställningen av stål till verket står för ungefärligen hälften av växthusgaserna som släpps ut.
  • Under drifttiden påverkas miljön av resor och resursförbrukning i samband med underhåll.
  • Landskapsbilden påverkas av vindkraften.
  • Tack vare naturligt vindljud överröstas det mesta av vindkraftverkens ljud.

Hållbar energi.Olika kraftslag och deras miljöpåverkan

Sammanfattning från livscykelanalys:

  • All mänsklig verksamhet påverkar miljö och natur.
  • Vinden som råvara är osynlig, tillgänglig och skapar inga utsläpp.
  • Kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är de produktionstekniker som har minst utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.
  • Förbränningskraftverken (biomassa, kol, olja, naturgas) dominerar utsläppen från driften, följt av produktionen av bränslet.
  • Gasturbiner och oljekondenskraftverk orsakar de största utsläppen.
  • Energimängden, som går åt för att tillverka och transportera ett vindkraftverk till etableringsplatsen, producerar vindkraftverket på cirka 3-6 månader.

Förklaring av ämnen och deras påverkan:
Hållbar energi utsläpp.

Utsläpp växthusgaser.

Utsläpp kväveoxider.

Utsläpp svaveloxid.

Källa: http://www.vattenfall.se/sv/livscykelanalys.htm

Samhällsekonomiska fördelar

Anläggning av vindkraftverk påverkar näringslivet i stor omfattning. Företag i regionen kommer att bli leverantörer till vindkraftparken, både under byggtiden och under driften. Nya företag och flera arbetstillfällen kommer att skapas. Svenska Blekinge Offshore är ett exempel på nya arbetstillfällen.

Blekinge Offshore är ett stort projekt för Sverige. Den totala investeringen ligger på ca 50 miljarder SEK och fullt utbyggt beräknas vindkraftparken producera ca 7-8 TWh. Mer än 200 årsarbeten under en 20 års period kommer att skapas direkt av projektet. Därtill ett stort antal inhyrda underleverantörer. Övriga samhällseffekter med indirekta arbetstillfällen och skatteintäkter, som i sin tur ger arbetstillfällen, är omfattande.
Enbart Blekinge Offshores miljö- och näringslivsfond kommer att satsa många miljoner kronor om året på olika projekt i regionen som även de kommer att medföra hundratals nya arbetstillfällen. Företaget uppskattar att cirka 1000 arbetstillfällen kommer att skapas då synergieffekterna tas med i beräkningarna.

Hållbar energi kostnadskalkyl.

Konkurrenskraftiga elpriser

De senaste årens kraftiga utbyggnad av vindkraft har gett rejält fallande priser på vindkraftverk och kringutrustning. För några år sedan kostade det mellan 15-17 miljoner kronor/MW att installera ett verk som kunde leverera kraft till nätet. Nu är summan mellan 10-13 miljoner kronor/MW. Allt beroende på val av turbin, avstånd till nätanslutning, övrig infrastruktur och valutakurs.
Vindkraft är konkurrenskraftigt men behöver i jämförelse med annan ny elproduktion fortsatt stöd innan den står helt på egna ben. I Sverige sker detta genom elcertifikatsystemet.

Elcertifikatsystemet, som pågår till och med utgången av år 2035, ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Det är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige.
Priset på elcertifikaten bestäms på en konkurrensutsatt marknad av samspelet mellan utbud och efterfrågan. Under 2010 fördelades elcertifikat till biobränsle 61,8%, vindkraft 19,3 %, vattenkraft 14,5% och övriga energislag (sol, våg, geotermisk, torv) 4,4% av elcertifikaten. Denna kostnad läggs på elräkningen. Systemet finansieras genom att alla elförbrukare via sin elräkning betalar in en ”miljöavgift” på ca 5-7 öre per kWh. Vindkraftens tilldelning på 19,3 % betyder att ca 1-1,5 öre per kWh är förbrukarens stöd till vindkraften. Motsvarande siffra för biobränsle är 3-4 öre per kWh.

Läs mer på www.energimyndigheten.se